”Jag läker från den neurotypiska normen” är en essäistisk kortfilm (25 min) som jag har arbetat med under tolv år (2014-2026) och som följer min läkning under samma tid. Manuset till filmen finns publicerat i antologin ”Att återta ett annat modersmål” (Autor, 2024).
Den neurotypiska normen – normen för kognitivt fungerande – är okänd för de flesta som inte bryter mot den. Den här essäistiska kortfilmen går djupt i att bearbeta konsekvenserna av att inte få utrymme att lära känna sig själv och sina behov förrän som vuxen. Det handlar om insikten om ens rätt att fungera. Om att vilja leva ett skapande liv och söka rätt förutsättningar för att kunna göra det. Visuellt är filmen experimentell. Den utmanar samhällets krav på högt tempo och bjuder in tittaren att landa i sin egen kropp.
Trailer:
”Jag har svårt att veta var din historia slutar och min börjar.”
”Filmen berör på ett sådant sätt som jag inte ofta möter”
”Jag har tagit ut flera citat som känns som att de sätter fingret på saker som jag själv har upplevelse av men inte sett formulerat på ett så tydligt och koncist sätt förut.”
”Uppskattar texten så mycket! Jag uppfattar frågorna den ställer som något att vila i, en del av läkningen, inte som något för intellektet att ”lösa”, snarare som något som löser upp.”
”Jag tror att alla som har vuxit upp med odiagnostiserad autism och ADHD kan känna igen sig i det här.”
”Jag känner igen mig i allt”
”OMG!!! Hjärtat har svimmat <3”
”Kände igen mig väldigt mycket i det du tog upp i filmen. Tack!”
Om mig
Jag är verksam i intersektionen mellan konst och samhällsentreprenörskap. Mitt intresse kretsar kring det kollektiva medvetandet och hur dess värderingar förändras över tid.